Hej, jag saknar dig.

Idag, för ett år sedan, kom jag hem ifrån London - världens bästa stad - så vitt jag vet. Den resan var nog den bästa någonsin. Jag var borta i 5 dagar tillsammans med mamma, only. Vi umgicks, shoppade, åt god mat, såg sevärdheter, gick på bio och så vidare. Saknar det såhäääääääääär mycket!

Gårdagen 17/9 var förstklassig! Sååå bra. Dock började dagen lite sämre då mitt Internet i mobilen slutade fungera, bra tajming (ironi) då jag behövde ett fungerande nätverk för att kunna visa upp en kupong på Subway för att få rabatt. Jag tänker då att jag ska gå till Telia och fråga vad i HELVETE som står på... Väl utanför butiken ser jag ett meddelande i skyltfönstret "Hej, vi är på läger för att lära oss mer. Tillsvidare hänvisar vi till butiken i..." butiken som ligger där jag precis kom från med bussen, där jag bor. Suck.

Jag ger upp och går till Skånetrafiken istället för att höra med de varför jag bara har 12 kronor kvar på mitt busskort när jag hade 44 kronor innan jag åkte hemifrån. Resan mellan där jag bor och Lund kostar nämligen "bara" 17 kronor, matematiken stämde alltså inte. Det visar sig att de "tyvärr" inte kan göra något åt det (såklart), de kan inte se "ny data", förrän efter 24 timmar då reseköpet gjorts. Så, vad händer då? Jo, jag blir tvungen att offra 200 @!€$!&# spänn för att kunna ladda kortet, för att ha möjlighet att komma hem på kvällen sen igen. Precis vad jag ville lägga de 200 kronorna på...

Jaja, sen blev det bara bättre och bättre i alla fall! Claudia kom (som bestämt) och kunde agera hjärna, hon bad mig skicka Subway-rabatt-kupong-länken till hennes lur, så i alla fall det löste sig. De 200 kronorna är förevigt borta...

Så, vi åt på Subway i alla fall och jag tog klassikern. (Honey oat bread, tuna, cheese, cucumber, lettuce, olives and pepper.) Gott! Vi delade på en kaka också, deras kakor är serre de godaste som existerar här i världen! Den ljusa med vit choklad (?) i, mums!

Sen drog vi ner på stan och kikade i klädaffärer, shoppade. Jag handlade två fina beigea tröjor, en vit "klänning" och underkläder. (Visar "överkläderna" senare.) Allt gick på 300 kronor, tyckte det var överkomligt pris faktiskt. Har blivit lite mer ekonomisk efter flytten till pappa, hehe.

Sedan gick vi mest bara runt och samlade på oss gratisgrejer, fika, vattenflaskor, godis, cykelsadelskydd och så vidare, haha. Vi besökte även min skola som hade "öppet" då det var några band som spelade inne på gården. Och juste, vi köpte brända mandlar, ett måste en sån där dag! (Behöver jag skriva att vi inte orkade middag?)

Klockan 18 drog vi oss till Stortorget för att försäkra oss om bra platser till Måns Zelmerlöw hihi. Vi satt uppe på en "staty" mitt på torget och såg därför helt okej bra då han uppträdde på en takscen. (Kan visa bilder från tidningen i ett senare inlägg hehe.)

Klockan började närma sig halv sju och vem kliver ut på scenen då om inte Sveriges snyggaste, charmigaste, finaste kille Måns. Han och bandet har soundcheck i kanske tjugo minuter innan de försvinner igen, för att komma tillbaka på riktigt vid 19 tiden.

Måns kör låtar i "party"-tema som han själv kallade det. Han drar kanske 3 egna låtar och resten covers och han gör alla låtar ofantligt bra. Hans sångröst är gudomlig, jättefin, vacker, ren.

"Human", "This love", "I'm yours" och "Hope and glory" var några av låtarna han framförde. Grymma låtval, vilket drag det var alltså! Kändes dock som om vi hade kommit lite fel jag och C då majoriteten av publiken var barn under 10 haha. Äsch, vi var där av två anledningar, för att ha kul, och se en bra artist, punkt.

När Måns efter ett par låtar sedan lämnar scenen, rusar alla fjortistjejer in i huset vars tak Zelmerlöw precis uppträtt på. Såg ungefär ut som en Idol-audition när alla köande verkligen kutar in så fort portarna öppnas, ni vet vad jag menar? Det roliga var i alla fall att Måns inte alls spelt klart än, någon minut senare går han upp på scenen igen och kör ett par svenska allsångslåtar, haha.

(Glömde förresten nämna att han körde en ny egen låt för första gången, en låt på svenska som utspelar sig i Lund. Den var faktiskt bra, tro det eller ej!)

När han avslutar "konserten" på riktigt så springer en mängd folk in i byggnaden igen, precis som innan. Alla delar ett gemensamt mål, att få se/träffa Måns face to face. Jag och Claudia vill också, men det vi däremot inte vill är att hålla på och trängas med småbarn, hehe. Vi sitter kvar på statyn fram till dess att bandet packat ihop och lämnat åsyn de också. Sedan ger vi det en chans, vi går in i stadshallen och ser oss omkring. Ingen Måns. Vi knallar runt lite till och hittar en trappa som vi går upp för. Där trappan tar slut möts vi av två tjejer och en låst dörr. Måns befinner sig där inne enligt F & S som såg honom bara några minuter innan vi kom. Vad gör vi då? Jo, vi väntar.

Vi hör att dörren knakar lite, men inte mycket mer, inte förrän en blond kvinna låser upp dörren från andra sidan och kliver ut till oss. Hon säger "Måns kommer inte att komma ut här, det är inte värt att vänta, tyvärr tjejer. Ni kanske kan skriva ett brev eller något till honom." och det gör vi! Jag, C, F & S tar fram papper och penna och börjar skriva.

"Tja Måns! Du är coolast, awesome!!! Kom ut och säg hej till oss! (Vi står precis utanför dörren.) Vi är fyra tjejer som tycker du är bra och snygg! Kramar, F 14 år, S 13 år, J 16 år och C 15 år. Vänd blad."

På andra sidan skriver vi våra namn och nummer, haha. Värt ett försök i alla fall, höhö. Vi avslutar med "Det skulle vara skitkul om du sa hej till oss!!!" och sedan så petar vi igenom brevet i en springa mellan dörren och väggen, vid golvet. Vi prasslar med pappret och knackar lite en kort stund innan någon rycker tag i det från andra sidan!

Ungefär 5 minuter senare får vi till vår förvåning ett papper i respons, genom springan mellan dörren och golvet. På pappret står det "Hej tjejer! Tack för ert brev! Jag heter Måns och är 25 år. Hoppas ni tyckte vi spelade bra ikväll! Vem i bandet tyckte ni var snyggast? (Bandet undrar.) Kram Måns!" och det är detta brev ni ser på en av bilderna ovanför, hehe. Ballt va? Att få ett brev av Måns "live", hehe.

Vi tjejer tar upp ett nytt papper och börjar skriva på nytt, vi skriver något i stil med "snälla kom ut snabbt bara" och vi skriver även att vi tyckte att killen med brunt hår och slitna jeans längst till vänster var snyggast. Efter det får vi inget svar, men vi vet i alla fall att de tog emot det meddelandet också.

Ett ögonblick senare står "managern", den blonda kvinnan, och pratar med oss utanför den låsta dörren igen. "Om ni lovar att inte berätta för någon så får ni komma in. Ni är de enda som fått/får göra det ikväll." säger hon! Vad tror ni vi svarar? Ha-ha! Vi lovar såklart, och vi går med in!

Väl inne ser vi Måns och bandet chillandes i varsin stol, de dricker öl + Coca Cola hähä. Måns frågar om vi vill ha autograf men jag frågar om jag kan få en kram, hehe. Det får jag, det får vi alla, hihi. Sedan snackar vi lite med honom och han frågar vilka skolor vi går i, och när jag säger var jag går så vet han vilken skola det är! Han påstår sig ha haft bal med Agardhgymnasiet, hoho, coolish ju. Sen får vi autografer också. (Sista bilden.)

Efter "mötet" går vi utanför och snackar lite med "managern" igen som berättar att hon jobbar med Lena Ph också. Sedan går vi ut i mörkret och lite smått sjunger av glädje. Därefter splittras vi, men jag och Claudia sitter kvar en stund ute på gatan, haha, vi sitter där och snackar, mest för att fördriva tiden fram tills dess att nästa buss hem går.

När vi suttit där en stund kommer Måns och bandet ut de också, de åker iväg med en taxi till något okänt ställe, haha, de skulle ut i alla fall sa dem. Innan de åker iväg så säger jag i alla fall "Du var grym, Måns, eller, du är grym!" och tja, han tackar, håhåjaja.

Avslutar att skriva om kvällen där/här, vi åkte "bara" hem sen. Men ja, galet awesome kulturnatt om jag får säga det själv, sjukt långt inlägg också, haha. Hoppas ni överlevde! (Jag är halvt död nu kan jag säga, har suttit ett bra tag och skrivit det här!)

Från Malmöfestivalen, jag, Cajsa och Kajsa. Fotot står Agnes för!

Det var fint det. Oskar Linnros, jag är kär i dig, punkt.
Från och med du.

Hittade en ball bild från i sommras! Jag, morfar och min kusin Jennie sitter i en liten, liten, liten, liten... Grej! (Min lillasyster Emma här hemma har tittat för mycket på Trasan och Banarne och jag är tydligen lättpåverkad.) Men vad heter det egentligen, en sån där liten träbåt? Det finns väl något speciellt namn har jag för mig. Jaja, jag och Jennie är fullt upptagna med att tömma båten på vatten (den läckte in i botten) och det är antagligen därför vi inte tittar mot/på fotografen. Eller det kan i för sig ha varit så att vi inte ville bli fotade utan smink, slarvigt uppsatta hår och landetkläder helt enkelt. Jag tror nog snarare på det sistnämnda hehe. Härlig bild i alla fall!